Ha ha ha - jag gilla´rt

Utslagen på Evas fötter hade nu börjat sprida sig, till underlaget.

Vi blev erbjudna en workshop inne på regionmuséet i Kristianstad. Uppgiften var att prova på Sweat Art och så kul det var! Eleverna uppslukades och producerade bilder och filmer med glödande iver. Jag fick också inspiration. Sedan stannade kreativiteten kvar  och räckte till att några foton fick bildtexter också. Inspiration till dessa  finns att skåda här och här

Little people - workshop inne på regionmuséet i Kristianstad. Jag fick lite feeling...

Lagom till avmaskningen för halsen, kom Gerda på att hon hellre ville ha en sjal

Vid 47 års ålder hade Åke äntligen blivit övertygad att grönt inte fick honom att se tjock ut.

En liten utvärdering

Tut mir leid, nu har jag sagt adjö till mina sprakresevänner. Det har varit sa enormt kul att vara här, tva veckor har bara flugit iväg! Inte en sekund har jag angrat mig och jag tror att det beror pa

• resesällskapet - C är en toppentjej att resa med. Lättsam, ser saker och ting ur ett positivt perspektiv, är lika beroende av regelbundet mat-intag som jag, snarkar inte...
• rätt niva pa ambitionerna - jag fick fragan om jag ville ga i en annan klass med högre tempo och som var tva veckor föremig men jag tackade nej. Jag behöver grunderna och behöver ta det i min takt.jag vill ocksa ha roligt. det är ju trots allt en semester-resa.
• kurskamrater - nyfikna, roliga, energiska, väldigt unga människor, lätta att fa kontakt med, pratar med alla
• maten - redig husmanskost, surkal, fläsklägg, korv, öl men ocksa enormt mycket snabbmat. Inte bara de internationella kedjorna utan tyska bagerier och slakterier. Man behöver inte ga hungrig manga minuter.

Grüss gott!

Lite lokalhistoria

Resan till München börjar närma sig sitt slut. Idag ahr jag checkat in on-line pa flygbolagets hemsida. Synnerligen bekvämt, att checka in on-line särskilt när man reser med enbart handbagage. I princip kan man ga direkt till säkerhetskontrollen.

Jag har ocksa gatt pa stadsvandring, med Sandemans all-for-free-city-tour. Rolig och engagerad guide som berättade det där lilla extra som gör att man kommer ihag det langt efterat. Han plockade fram  deltagare som fick illustrera vad han berättade. München är grundat av munkar (man hör nästan det) och en biskop byggde bro över floden Istar. Kürfuste nagotting blev avundsjuk och ville ha en egen bro sa han rev biskopens bro och byggde en egen. Da sladdrade biskopen och framtvingade en uppgördelse, att kürfusten fick behalla sin bro och plocka tull och skatt fran de som använde den men att han maste betala en tredjedel till biskopen. Sa, nu vet ni det. Imorgon aterkommer jag med hur kniuten pa förklädet kan avslöja ens civilstand. Tchüss!

Arbetsmiljöproblem?

Münchens äldsta bryggeri besökte i igar kväll och JEEEZZUUZZ vilket liv och leverne de höll! Enormt stor lokal med bord och träbaänkar i varierande format, knökat med folk, en umpabumpa-orkester i mitten, tegelgolv, kakel pa väggarna och högt i tak= olidligt hög ljudniva! Trumhinnorna bara skallrade mot visdomständerna. C och jag lyckades hitta ett bord ute i Garten, i trädgarden vid en porlande fontän. Mmmm, möe bättre. Vi lyckades fa ner en liter av bryggeriets sommaröl. Bägge händerna behövs för att ens lyfta ölsejdeln.

Deinstag 22 Juli

Ett litet test idag; vi var förvarnade om det. Vi är fortfarande pa det allra enklaste Icg heiße mia, ich bin Leherin von Beruf, neunhundertundtrezig, er hat vier Kindern och sa vidare sa provet var inte sa svart. Jag har fatt fragan om jag vill hoppa över nagra lektioner och delta i en grupp som kommit längre men jag tackade nej. Jag är sa nöjd och trygg i min nybörjargrupp och vill inte känna nagon stress eller att det ska ställas krav som jag inte kan uppfylla. Detta är ju min semester!!

Efter förmiddagens lektioner akte jag sparvagn, först at fel hall och därefter at rätt hall. Mitt mal var die englische Garten. Ett stort grönomrade, perfekt att hänga med kompisar, dricka öl och ha det gott. Hela omradet genomkorsas av sma floder med rätt sa mycket ström som man kan bada i och aka med i. Jag tycktre först att det sag härligt ut och funderade pa ett dopp. Sen besinnade jag mig när jag kom pa, att efter man akt med ett tag, sa far man ju ga hela vägen tillbaka till sin plats i graset igen. Jag satte mig under ett stort bokträd istället och gjorde min läxa samt läste lite. Jag har redan läst ut först pocketboken "Svart flicka, vit flicka" av Joyce Carol Oates. Nu haller jag pa med "How to kill a mockingbird" av Lee Harper (jag laser den pa svenska men har endast engelsk titel i huvudet). Jag har hört och läst mycket om den och hitintills verkar den lovande MEN lite kackig översättning. " Vi skulle gilla att ha dig med" och "Det verkar inte klokt pa mig.  Hmmm....

Det var helgen, det

Weekend i Munchen har varit alles wünderbar; vi akte med tag (tuff-tuff), till Neuschwannstein Schloss, ett sagoslott som ligger mitt ute i skogen. Skolan ställde in den gemensamma utflykten emedan det var för manga anmälda. C och jag tog oss i kast med biljettmaskinen pa tagstationen och löste tur och retur till Füssing. Med en minut till godo, hittade vi rätt perrong och kom med rätt tag, alldeles smockat med människor. Med buss fran Füssing, upp till parkeringen vid nederkanten av skogen. 30 minuters bergbestigning - kanske inte riktigt men det var rejält brant att ga- senare var vi uppe vid slottet och utsikten var magnifik. Sa vi tittade, tog nagra kort och därefter travade vi ner igen. Buss och tag tillbaka till München.

Söndag akte vi med en kompis till en saltgruva. De hade guidad rundtur som började med ett litet tag (tuff-tuff), in i gruvan. Där satt jag pa lilla taget och kande mest för att hoppa av och ga tillbaka; det skulle bli mörkt, trangt, vi skulle befinna oss 200 meter under marken.... Men jag satt kvar och det var inte sa farligt. Tills vi skulle aka rutschbana ner, ungefär som pa Liseberg. Men som tur var, tvekade C och da kunde ju inte jag backa; pa rutschbanan, händer i kors, benen rakt ut och sa akte vi. Det var en bra upplagd guidning, varierande färdsätt;  en bat som gick över der Saltsee, en sjö med spegelblankt vatten, (tänk scenen i näst sista Harry Potter när han och Dumbledore aker över för att hitta medaljongen), en hiss och kanor, som fortfarande används av gruvpersonal.
Darefter akte vi till Königssee, en sjö kantad av höga alptoppar med snö fortfarande kvar som speglade sig i sjön. Mitt ute pü sjön spelade kapten trumpet för att vi skulle fa uppleva ekot, som kastades mellan bergsväggarna.
Grüs gott!