Dags för ännu en prova-på-lördag i hembygdsparken: Glasfusing. Jag ska erkänna att jag går inte riktigt igång på glas, har aldrig gjort det. Det är för...glansigt , tror jag. Och kallt och hårt. Jag vet inte varför men glas är inte min grej. Men det är kul att prova på att glasfusa. Man lägger olika färgade eller transparenta glasbitar på varandra och smälter ihop dem i en hiskeligt varm ugn, 800 grader ungefär. Sedan kunde man bränna på lite lägre värme också. Då laminerades eller klistrades glasbitarna mer ihop, än smältes ihop. Jag gillade bägge mina bitar. Den ena smält och den andra laminerad. Nu kan man ju tycka, att variationen inte var så stor på mina glasbitar. Det får man tycka. Helt OK.
1 kommentar:
ahhh alltid kul att se nya tekniker även om man inte tar efter dom, blir ju ganska läckert i alla fall
Skicka en kommentar