Bildlektionspärm

Jag vann en gång ett oerhört vackert tyg, i ett konstlotteri. Länge låg det och gjorde sig hemmastatt i mitt tygförråd och jag undrade; vad det skulle bli av just det speciella tyget. Men så en dag stod det klart. En pärm till mina bildlektioner skulle det bli. Och tyget gick med på det, men det krävdes både tårar och blod. Jag har lånat svågerns limpistol och djävlars! vilken kräm det är i den. Limmet rinner ut som en ägga-gula och det är hett. Innan jag hade hunnit få bort det från handen, så hade skinnet hunnit smälta bort. Smältskinn av smältlim. Jag kan stava! När det är färdigt ska texten lyda: Mias bildlektioner. Om det inte hade varit lättare att brodera texten innan jag satte fast tyget på pärmen? Såklart, det hade. Men vem säger att det ska vara lätt??