Läste precis ut den tredje och avslutande boken om Torunn och hennes släkt uppe i Norge. Serien börjar med Berlinerpopplarna , fortsätter med Eremitkräftorna och avslutas med Vila på gröna ängar. Torunn är kvar på grisgården men tvivlar på om hon orkar stanna och vad som ska hända med grisarna och gården. Alla omkring henne, tar för givet att hon ska ta över gården. Skarpt bra bok!
1 kommentar:
Ååååh, jahaaa! Vilken äkta "nu gick det upp ett ljus"-känsla jag fick nu. För någon månad sen eller så, slog jag på teven och hamnade rakt in i något norskt/danskt om en midsommar där en kvinna bodde. Hon verkade inte må bra. Sen stack hon bara. Det var alltså fortsättningen på Berlinerpopplarna. Märkligt ibland hur det blir.
Är alla tre lika läsvärda?
Skicka en kommentar