Glasfusing

Dags för ännu en prova-på-lördag i hembygdsparken: Glasfusing. Jag ska erkänna att jag går inte riktigt igång på glas, har aldrig gjort det. Det är för...glansigt , tror jag. Och kallt och hårt. Jag vet inte varför men glas är inte min grej. Men det är kul att prova på att glasfusa. Man lägger olika färgade eller transparenta glasbitar på varandra och smälter ihop dem i en hiskeligt varm ugn, 800 grader ungefär. Sedan kunde man bränna på lite lägre värme också. Då laminerades eller klistrades glasbitarna mer ihop, än smältes ihop. Jag gillade bägge mina bitar. Den ena smält och den andra laminerad. Nu kan man ju tycka, att variationen inte var så stor på mina glasbitar. Det får man tycka. Helt OK.

Tack för inbjudan till pysseltrevligheter!

Det Är Den Stora VårTröttheten Som Slagit Till. Allt detta ljus, syre och värme rakt in i tallkottkörteln ställer till det för mig. Orkar knappt inte hålla huvudet upprätt. Denna vecka är det full fart ända in i kaklet. Samtal x 3 tisdag, tenta onsdag och torsdag, stickmöte på torsdag kväll och utflykt på fredag. Tidiga morrnar och sena kvällar hela veckan. Det behövs ett påsklov snart.

Varit på bio

Tvekar ni inför "Hungerspelen"? Tänker ni att filmen kanske inte är så super som boken? Sluta tveka, GÅ OCH SE FILMEN PÅ BIO! Tio popcorn av tio. Minst lika spännande, bra skådisar och vissa saker är mer klargjorda i filmen än i boken, IMHO. T ex kritiken mot regimen och hur fasansfullt ytlig media kan användas. Men hur tänkte man när man tillät filmen från elva år? Jag undervisar elvaåringar. Aldrig att den filmen är lämplig för dem. Det är ungdomar som mördar andra ungdomar, hårt och brutalt. Men filmen är helt lysande bra! Se så. iväg med er. Tanka inte hem utan gör nu det på riktigt. På bio.

Arma fingrar

Oj, oj, oj vad jag har slyngat. Jag har sklyngat så till den milda grad , att jag har ont i fingrarna. Man håller med nästan alla fingrar och metalltråden är hård. Ju tjockare tråd desto hårdare och styvare. Den silverfärgade ger en tjock fin fläta men också mer ont i fingrarna.

Flätorna är monterade med superlim på läderband och i ändarna på läderbanden är det metall-lås fastsatta. Limmet påminner om en tid, när det var kul med lösnaglar. Hårt, sprött lim som blicxtsnabbt limmar fast allt det kommer i kontakt med. Vaxduk, fingertoppar, damm, kaksmulor...

Detaljbild

Slyngad fläta i detalj. Vad tror ni om att montera flätan på ett bredare läderband och ha som armband?

Slynga en fläta

Här slyngar jag min metallfläta. Pekfinger på höger resp vänster hand fungerar som plockfinger. Man plockar innersta slingan på hand ett, handen, trär igenom och flyttar över till andra handen, drar isär slingorna och gör samma rörelse med hand två till hand ett. Och så håller man på så. Drick kaffe innan du börjar. Eller efter du slyngat. Man kan inte lämna arbetet under pågående flätning. Man har liksom händerna fulla.

Virka med metalltråd

Jag har hamnat i värsta slöjd-stimmet; tisdagen bjöd på luffarslöjd och idag var det prova-på-dags igen, göra smycken med metalltråd. Jag provade på att slynga en fläta och att påta ett armband. Jisses, va´jul det är att prova på! Inga större krav på förfarandet utan bara att ge sig hän med lust och idéer.

Den blå tråden veckades runt tre nitar. Vecken använde man sedan till att virka, med vanlig virknål. Den gula blomman är bara början, en stomme för de första öglorna, som virkas med blå tråd.

Två äggkoppar, egen design

Precis dragit klart ståltråden runt äggkopparna. Lite pärlor och bling-bling satt som pitt i greta, hehe... Nu väntar jag bara in påsken!

Survey

Ska ni se kvällens avsnitt av Game of Thrones?

Dra ståltråd

Funderade var jag var igår? Saknat mig? Jag var på biblioteket, efter stängningsdags och drog lite ståltråd. Det här blev resultatet: två äggkoppar, två krokar (hmmm, glömt fota) samt ömma fingrar. Skitiga blir de också, de tio man använder, svarta och sotiga av tråden. Jag tycker luffarslöjd är sådär-fint, det ligger inte så högt på min topp tio lista. Ungefär på samma plats som glas. Men det är roligt att prova på. Man får en helt annan bild av hantverket när man provat på själv. Man förstår lite mer hur knepigt det kan vara. Mina äggkoppar är inte riktigt klara än. Jag vill avsluta själva skålen med en kant av pärlor. Jag tänker knipsa av ståltråden och trä på pärlornaoch sedan dra det sista avslutande varvet. Sen ska hörnstolparna böjas som krusiduller eller helt enkelt knipsas av de också, jag får se.

Talk about valk

Spedetröjan växer inte fort. Tunt garn och tunna stickor gör att det tar sin lilla tid. Sen tror jag att jag stickar i fel storlek. Den ser misstänkt hiskeligt stor ut. När jag köpte materialet till tröjan frågade jag damen i stickaffären vilken storlek hon stickar sin spedetröja i och hon stickade efter medium. Jag gjorde en diskret bedömning och kom fram till att då är jag nog mer åt Large-hållet. Men bättre för stort än för litet. Garnet är Raumas finullsgarn 100% och då kan man ju valka till den, när den är klar. Valka för att passa valkarna, hehe...

Bakar och smakar

Knäckebrödsburken påfylld igen. Alltså, det är verkligen Världens godaste knäckebröd.
och som all bra recept och företeelser så går det att ändra på, efter eget tycke. En plåt gjorde jag och följde receptet, nästan i all fall. Nästa plåt gjorde jag med fiberhavregryn som jag körde i matberedaren till grovt mjöl. Jag blandade det med lite majsmjöl och fröerna och resultatet blev ett mycket sprödare knäcke. Prova!