Första försöket på Saroyan slutade i vågigt garn, jag fick riva upp det. Jag får inte riktigt rätt på mönstret, bladen blir jättefina men det är en del aviga maskor som kommer fel. Men det är bara på brännet igen...
Vi var ute i trädgården igen idag. Vi valde mellan att köra på konstrunda och att fortsätta elda grenar och tyvärr fick konsten stryka på foten. Jag resonerade som så, att konst är det roligt att titta på när som helst men lust att jobba i trädgården, är ett så pass sällsynt infall, att det gäller att passa på.
Lite nya yllebroderier. Fingrarna tar stryk, att sy i den tjocka vadmalen. Men det är ju så kul. När jag skulle vika ihop nålbrevet med hjärtat på, så visade sig att fram-och bakstycket inte var lika stora. Därav den cerisa kanten. Jag tror att jag ska plocka upp den detaljen på fler ställen. Nu börjar svamptyget, som jag fodrar nålbreven med, att ta slut. Då är det dags för prickigt tyg. Dock är det lite hårdare än svamptyget. Aj aj, ömma fingrar.
1 kommentar:
Nu ska du väl inte behöva leta efter dina nålar längre, vilken färgrik insats du har gjort. Blir ju riktig glad av att se på ditt broderi. Och du, älgar har fyra ben, jag räknade två, så då är det väl en fågel :)
Skicka en kommentar