torsdag 17 september 2009

en vecka sedan...


Nu kan mamma komma hem igen, tycker jag. Hon har varit iväg i en vecka och nu vill jag att allt ska vara som vanligt igen. Jag vill inte att det ska vara ovanligt tomt och ledsamt längre...
Upplagd av kl.

4 kommentarer:

Efwa - Medea sa...

Tänker på dig! När min lillebror dog för snart 26 år sen kände jag också att jag ville att han skulle komma tillbaka, jag ville krama honom en gång till. Det blev liksom en gång för lite. Och så fick jag träffa honom när jag sov. Vi visste båda att han var död men ändå sågs vi och jag fick min kram.
Önskar att du fick träffa din mamma på samma sätt.
Massor med kramar till dig.
/Efwa

17 september 2009 kl. 11:40
SF sa...

Ta hand om dig! Det är alltid så svårt att förstå hur någon bara kan vara borta.

17 september 2009 kl. 12:15
Sunna sa...

Jag trodde aldrig att jag skulle kunna andas igen, sen gick dagarna och andetagen lättade, hur konstigt det än låter så lär man sig, men glömmer gör man aldrig

18 september 2009 kl. 03:09
japp sa...

Hej kusin Mia.. jag beklagar såå otroligt mycket vår goa moster Ingas bortgång.. å din kära mamma..
På tok för ung.. såklart hon skulle fått leva tills 90 år och hinna få njuta av livet med gården å allt.
Vår älskade moster som var så sprudlande gla å go jämt...som vi eller iaf jag alltid upplevt henne..trist då man inte kunnat träffas mer bara, då avståndet varit en nackdel.

Fick din "blogg-sida" via syster Monica.. roligt att kunna följa er där nere lite grann me.
Hoppas allt annars är väl med dej och din familj?
Många kramar till dej Mia å familjen.. hälsa resten, och ha det såå bra ni bara kan..kram kusin Helén m familj i Piteå.

19 september 2009 kl. 06:39

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)