Ha ha ha - jag gilla´rt

Utslagen på Evas fötter hade nu börjat sprida sig, till underlaget.

Vi blev erbjudna en workshop inne på regionmuséet i Kristianstad. Uppgiften var att prova på Sweat Art och så kul det var! Eleverna uppslukades och producerade bilder och filmer med glödande iver. Jag fick också inspiration. Sedan stannade kreativiteten kvar  och räckte till att några foton fick bildtexter också. Inspiration till dessa  finns att skåda här och här

Little people - workshop inne på regionmuséet i Kristianstad. Jag fick lite feeling...

Lagom till avmaskningen för halsen, kom Gerda på att hon hellre ville ha en sjal

Vid 47 års ålder hade Åke äntligen blivit övertygad att grönt inte fick honom att se tjock ut.

En liten utvärdering

Tut mir leid, nu har jag sagt adjö till mina sprakresevänner. Det har varit sa enormt kul att vara här, tva veckor har bara flugit iväg! Inte en sekund har jag angrat mig och jag tror att det beror pa

• resesällskapet - C är en toppentjej att resa med. Lättsam, ser saker och ting ur ett positivt perspektiv, är lika beroende av regelbundet mat-intag som jag, snarkar inte...
• rätt niva pa ambitionerna - jag fick fragan om jag ville ga i en annan klass med högre tempo och som var tva veckor föremig men jag tackade nej. Jag behöver grunderna och behöver ta det i min takt.jag vill ocksa ha roligt. det är ju trots allt en semester-resa.
• kurskamrater - nyfikna, roliga, energiska, väldigt unga människor, lätta att fa kontakt med, pratar med alla
• maten - redig husmanskost, surkal, fläsklägg, korv, öl men ocksa enormt mycket snabbmat. Inte bara de internationella kedjorna utan tyska bagerier och slakterier. Man behöver inte ga hungrig manga minuter.

Grüss gott!

Lite lokalhistoria

Resan till München börjar närma sig sitt slut. Idag ahr jag checkat in on-line pa flygbolagets hemsida. Synnerligen bekvämt, att checka in on-line särskilt när man reser med enbart handbagage. I princip kan man ga direkt till säkerhetskontrollen.

Jag har ocksa gatt pa stadsvandring, med Sandemans all-for-free-city-tour. Rolig och engagerad guide som berättade det där lilla extra som gör att man kommer ihag det langt efterat. Han plockade fram  deltagare som fick illustrera vad han berättade. München är grundat av munkar (man hör nästan det) och en biskop byggde bro över floden Istar. Kürfuste nagotting blev avundsjuk och ville ha en egen bro sa han rev biskopens bro och byggde en egen. Da sladdrade biskopen och framtvingade en uppgördelse, att kürfusten fick behalla sin bro och plocka tull och skatt fran de som använde den men att han maste betala en tredjedel till biskopen. Sa, nu vet ni det. Imorgon aterkommer jag med hur kniuten pa förklädet kan avslöja ens civilstand. Tchüss!

Arbetsmiljöproblem?

Münchens äldsta bryggeri besökte i igar kväll och JEEEZZUUZZ vilket liv och leverne de höll! Enormt stor lokal med bord och träbaänkar i varierande format, knökat med folk, en umpabumpa-orkester i mitten, tegelgolv, kakel pa väggarna och högt i tak= olidligt hög ljudniva! Trumhinnorna bara skallrade mot visdomständerna. C och jag lyckades hitta ett bord ute i Garten, i trädgarden vid en porlande fontän. Mmmm, möe bättre. Vi lyckades fa ner en liter av bryggeriets sommaröl. Bägge händerna behövs för att ens lyfta ölsejdeln.

Deinstag 22 Juli

Ett litet test idag; vi var förvarnade om det. Vi är fortfarande pa det allra enklaste Icg heiße mia, ich bin Leherin von Beruf, neunhundertundtrezig, er hat vier Kindern och sa vidare sa provet var inte sa svart. Jag har fatt fragan om jag vill hoppa över nagra lektioner och delta i en grupp som kommit längre men jag tackade nej. Jag är sa nöjd och trygg i min nybörjargrupp och vill inte känna nagon stress eller att det ska ställas krav som jag inte kan uppfylla. Detta är ju min semester!!

Efter förmiddagens lektioner akte jag sparvagn, först at fel hall och därefter at rätt hall. Mitt mal var die englische Garten. Ett stort grönomrade, perfekt att hänga med kompisar, dricka öl och ha det gott. Hela omradet genomkorsas av sma floder med rätt sa mycket ström som man kan bada i och aka med i. Jag tycktre först att det sag härligt ut och funderade pa ett dopp. Sen besinnade jag mig när jag kom pa, att efter man akt med ett tag, sa far man ju ga hela vägen tillbaka till sin plats i graset igen. Jag satte mig under ett stort bokträd istället och gjorde min läxa samt läste lite. Jag har redan läst ut först pocketboken "Svart flicka, vit flicka" av Joyce Carol Oates. Nu haller jag pa med "How to kill a mockingbird" av Lee Harper (jag laser den pa svenska men har endast engelsk titel i huvudet). Jag har hört och läst mycket om den och hitintills verkar den lovande MEN lite kackig översättning. " Vi skulle gilla att ha dig med" och "Det verkar inte klokt pa mig.  Hmmm....

Det var helgen, det

Weekend i Munchen har varit alles wünderbar; vi akte med tag (tuff-tuff), till Neuschwannstein Schloss, ett sagoslott som ligger mitt ute i skogen. Skolan ställde in den gemensamma utflykten emedan det var för manga anmälda. C och jag tog oss i kast med biljettmaskinen pa tagstationen och löste tur och retur till Füssing. Med en minut till godo, hittade vi rätt perrong och kom med rätt tag, alldeles smockat med människor. Med buss fran Füssing, upp till parkeringen vid nederkanten av skogen. 30 minuters bergbestigning - kanske inte riktigt men det var rejält brant att ga- senare var vi uppe vid slottet och utsikten var magnifik. Sa vi tittade, tog nagra kort och därefter travade vi ner igen. Buss och tag tillbaka till München.

Söndag akte vi med en kompis till en saltgruva. De hade guidad rundtur som började med ett litet tag (tuff-tuff), in i gruvan. Där satt jag pa lilla taget och kande mest för att hoppa av och ga tillbaka; det skulle bli mörkt, trangt, vi skulle befinna oss 200 meter under marken.... Men jag satt kvar och det var inte sa farligt. Tills vi skulle aka rutschbana ner, ungefär som pa Liseberg. Men som tur var, tvekade C och da kunde ju inte jag backa; pa rutschbanan, händer i kors, benen rakt ut och sa akte vi. Det var en bra upplagd guidning, varierande färdsätt;  en bat som gick över der Saltsee, en sjö med spegelblankt vatten, (tänk scenen i näst sista Harry Potter när han och Dumbledore aker över för att hitta medaljongen), en hiss och kanor, som fortfarande används av gruvpersonal.
Darefter akte vi till Königssee, en sjö kantad av höga alptoppar med snö fortfarande kvar som speglade sig i sjön. Mitt ute pü sjön spelade kapten trumpet för att vi skulle fa uppleva ekot, som kastades mellan bergsväggarna.
Grüs gott!

Lite basic facts

Snitsatstickat i München, ett nytt kapitel. Lite som en dagbok för att komma ihag resan. Jag aker alltsa till müchen i tva veckor för att läsa tyska. Jag har aldrig läst tyska innan sa det blir nybörjarklasen A1 för mig. Atta ungdomar, i 18-arsaldern, sju fran USA, en fran Spanien och sa jag. Garanterat den enda med läsglasögon, hahha.Min reskompis C hamnar i B1 sa vi ses endast när vi byter av varandra i klassrummen. Systemet är fyra lektioner tyska varje dag, antingen mellan 9.00-12.30 eller 14.45 - 18.00. Jag har förmiddag mandag-onsdag och eftermiddag tors-fre. C har givetvis tvärtom.

Jag kan tänka mig att hyra cykel

Förresten, någon som har spenderat tid i Munchen och har några tips på sevärdheter eller "måste-göra" saker? Min reskompis C vill åka till ett slott, som ligger i närheten av Munchen som tydligen använts som motiv till många pussel.  Fler utflyktsmål?

Vi fick en svart biljett

Har ni möjlighet och är i krokarna så åk till Karlshamn och gå på utomhusteatern på Kastellet. I år så visar de Skattkammarön, med en fantastiskt duktig skådespelarensemble. Teaterscenen är uppdelad på två olika platser på den lilla ön. Det ingår en transport till Bristol i pjäsen  och man får en biljett vid incheckningen så att man kan åka med = traska tillsammans över stenarna. 

Och så drack vi cider och öl till maten

Stolta mammahjärtat tog emot son nummer två, på studentbacken. Så stilig man, vit skjorta och fluga med den vita studentmössan käckt på svaj. Mina två söner, det dyraste och vackraste jag vet.
Vi firade tillsammans med kusinen H som också tog studenten. Buffémat till 25 personer fixade jag och svägerskan ihop, inte i en handvändning för det behövs lite planering och energi att få ihop det, men med gemensamma krafter klarade vi det. Rostad färskpotatissallad med sparris och salladslök, helstekt fläskfilé, kyckling på spett och västerbottenspaj, fyra olika kalla såser och så underbart gott surdegsbröd  som vi köpte från ett lokalt bageri. Surdegsbröd I love!

Jag gör andra misstag också

Alla gör misstag. Alla gör misstag hela tiden. Min filosofi är att man kanske inte behöver göra samma misstag två gånger utan att man kan ju göra nya. Dock, misstag som jag gjort två gånger:
Dragit upp persiennen i sovrummet, raskt och beslutsamt och visat brösten för grannen. Dock inte samma granne och misstaget gjordes med tjugo års mellanrum. Det senaste i lördags.

Huvudstaden i Portugal

Semester i Lissabon, i början på maj. Käre make skulle ändå vara ledig från jobbet så då passade vi på. Kompisar, J och J följde med. Trevlig resa!

Det var ju bara på skämt

Dröm som jag hade i söndags, någon gång på morgonkvisten:
jag var utanför mina föräldrars hus och vi var på väg därifrån. (Oklart dock vilka vi är) Vi sitter i en bil och vi kör runt huset (omöjligt IRL) men stannar utanför den ombyggda vedboden. Där ska vi plocka upp några som vi känner och vi sitter i bilen och  väntar på dem men de kommer inte ut. Jag måste gå in i boden för att hämta dem och då sitter de bara där, hållna gisslan av någon, en diffus mansfigur, äldre herre som är skitförbannad. På bordet framför fönstret ligger ett par avklippta barnhänder.
Det jobbiga i drömmen kommer nu: jag vet att jag på något sätt är inblandad i de här avklippta barnhänderna. Det känns som om jag försöker skydda mitt medvetna jag (alltså den riktiga Mia, inte i drömmen) genom att bara erkänna en viss inblandning, att " jag var bara med, jag gjorde inget" men den underliggande känslan är, att det är jag som har gjort det. Klippt av barnhänder för att bara spela ett spratt, jävlas med någon. Fortfarande oklart vem denna någon är men det känns som jag har blivit påkommen av den äldre skitförbannade herrn och han ställer mig till svars för det här. Då behöver jag ringa till någon (oklart vem - jag vet, sjukt vagt, men det är en DRÖM!) När jag ska slå numret så är det ett avklippt grisöra som jag håller i. Jag måste liksom veckla ut grisörat för att komma åt, att trycka på siffrorna, som klart och tydligt sitter  i grisörat. Känsla av att hålla i det mjuka, fuktiga grisörat, känna nummerknapparna under mina fingrar och liksom inte komma åt alla siffror jag behöver, är ytterst frustrerande. Och så hela tiden vet jag, att jag har gjort något som inte är bra men försöker intala mig att det var ju inte meningen, det var bara ett  tanklöst skämt och att det kanske inte ens var jag som gjorde det.Samtidigt som jag VET att det är jag som gjort det.

Så. Det känns skönt att ha det sagt. Jag heter Mia och jag drömmer skitkonstigt ibland. Här kunde jag ha publicerat ett foto på ett grisöra men jag tror inte att jag ska vidareutveckla mer. Det känns obehagligt och otäckt, att ens tänka på drömmen. Men nu finns den på pränt och varsågod, att skriva filmmanus på den. Jag kommer aldrig att titta på den! en gång räcker...

Betyder "baum" träd eller gran??

Stora händelsen som jag går och väntar på: två veckors språkresa. Vid nästan 48 års ålder!!! Det började så här, steg 1: Beklagan inför jobbarkompisar över att jag aldrig kunde åka på språkresa i min ungdom. Andra kompisar åkte till Brighton och USA men det fanns aldrig några pengar för dylika resor i min familj. Det var en stor men tyvärr ouppnåelig dröm. Steg 2: min jobbarkompis får en inbjudan till bröllop i Munchen, Tyskland. Företagsam som hon är, undersöker hon om det finns något sevärt eller någon aktivitet som är värd att spendera några extra dagar på. Smart tänkt,  hon ska ju ändå dit och då kan man ju göra en semester av det, sommarlovet är ju långt. Nu börjar steg 1 och steg 2 så sakteliga formera sig till steg 3: Min jobbarkompis kollar språkundervisning, en språkkurs och DÄR! hakar jag på.Total nybörjare i tyska, kan endast enstaka glosor och noll koll på grammatik, jag menar det verkligen; jag har obefintliga kunskaper i tyska. Aldrig studerat tyska. Såklart ska vi bägge åka på språkresa. På söndag bär det av. Tjugo lektioner i veckan i två veckor. Tjooohooo!

fakta: Munchen är Tysklands tredje största stad. Det är vad jag vet om resmålet i nuläget. Gemuse betyder grönsaker. Det är vad jag kan för glosa i nuläget. Uppdatering sker efter hemkomst

Inte tillbaka men tittar in lite

Hjälp, var har tiden tagit vägen? Om min tid hade varit definierad av takten på mina blogginlägg så har den stått stilla sedan i mars.Men det har den ju inte, det vet ju både du och jag. Du och du, förresten, finns det några kvar som läser? Läser de obefintliga inläggen...

Så sant

Lite gullig och så stämmer den så väl. Jag lämnade ofta hem tvätt till mamma och fick tillbaka den, ren och väldoftande.

Självklar konst

bild lånad härifrån

Jamen, kolla! Av toalettpappersrullar! Sån konst sätter sig som en smäck, liksom bara hur kan man inte göra det va!? Hur genialt och kreativt som helst.

Kvinnokraft - osynlig kraft?

Det här är mitt jobb i omdaningar; det okvalificerade målandet och slipandet. Inte någon fotar när jag jobbar, inte.  När vi sedan tittar igenom foton på de olika rum som vi gjort om, ser man endast KM som böjer sig och arbetar. Men måla taket och slipa väggar gör inte sig själv. Det gör jag.

Funkar vinrött ihop med orange om man matchar bägge med guldaccenter?

 Projekt vardagsrum, i dagsläget; en jäkla röra, slipdamm och tapetrester, spackel och målarfärg. Det är inte lätt att välja tapeter  för det finns ju hur mycket som helst. Vi har öppet mellan kök och vardagsrum så kravet är ju att färgerna helst ska smälta ihop lite så att man inte får visuell hicka.Men den enda gemensamma nämnaren mellan de nya tapeterna i vardagsrummet och de gamla i köket är GULD. Guldstreck i gamla och guldprickar i de nya. I vardagsrummet blir det lila-vinrött, triangel och guld. Tjohej, det här ska bli kul!

Vi har kul i skolan också

...och goda bullar bjöd de på också

Klassen kom med i vi-i-femman! En torsdagskväll i januari träffades elever, nervösa fröknar och föräldrar i studion och hade en kul timme. Eleverna var stencoola och gjorde suveränt ifrån sig. Sista frågan valde de den svåraste nivån och svarade klockrent "Jesus" Då kändes det som vi vann men det gjorde vi inte riktigt, 30-24 blev ställningen till motståndarlaget. Så kul upplevelse!

programledaren

Ät nötter istället

Fördelar med vädret just nu:

1.  jämfört med 22 minusgrader så känns plus 4 som rena milda västern
2. inte någon behöver skotta
3. snöbollskrig på skolgården har upplösts av  sig själva, inte av att någon lärare stått och ryat
4. om man har tappat något i snön så dyker det upp nu "det som göms i snö kommer fram i tö, pling, pling" ni vet gamla dängan... (nej, jag hittade inte ett kilo prima högrev, jag menade rent allmänt vad man har tappat/förlagt)

Finns det några nackdelar, då? Tja, det skulle ju kunna  vara, att när KM kommer på FÖR SENT att det inte längre är minus 22 ute , utan ba "lägg i spisen, pekka" och  fortsätter tok-elda, då blir det saataanaa perkilä varmt.

I natt vaknade jag 03.30 med sprängande huvudvärk och kunde sedan inte somna om. Dagen fortsatte med öm skalle och först vid eftermiddagskaffet kunde jag räta på halsen. Det slog mig då! En hallongrotta, full med kemiska sockerarter intogs under  gårdagens kväll och det av den enkla anledningen "den fanns ju där". Ger mig f-n på att den skickade sina sockermissilsspjutspetsar rätt ut i blodomloppet med destination hjärnbarken och gav sig inte förrän de satt inborrade i nävern. Note to self:  ge f-n i sockret. Minnesbild nummer sju: hallongrotta innehåller gift, DDT, homoslyr, karbamid och arsenik. Den vill dig inte väl. Släpp inte in den.

Men hur ska ni hinna med det då??

Glada lärare, har ni någon erfarenhet av slöjdklubb? Jag funderar på att söka projektpengar inför hösten och tänker på hur kul det hade varit med en slöjdklubb för eleverna. Att köpa in en extern slöjdpedagog som är kunnig och har handlaget. Att låta eleverna få prova på att tälja, väva i bandgrind, fläta, spika... Skolan är så inriktad på det teoretiska och det kreativa och fria skapandet behöver man ibland tänka till ett varv till på. Till hösten går eleverna i sexan med nationella prov och betyg för första gången och de är inställda på hårt arbete. Vi kanske behöver både hårt och mjukt arbete för att det ska bli bra? Hur tänker ni?

Här kan man läsa om slöjdklubb och jag vill veta hur ni tänker kring det

Vill ha och vill ha..

Jag vill ha en ny golvlampa också

Nya fåtöljen i vardagsrummet! Mjuk och gosig att krypa upp i och ha fårskinnet bakom ryggen. Grått fårskinn i svart fåtölj.  Det hela började med fårskinnet... Började med att jag köpte ett fårskinn som ledde till att vi ville ha en ny en ny soffa vilket ledde till en ny fåtölj som ledde till ny gips på panel-väggen vilket leder till att vi tapetserar om hela vardagsrummet vilket inbegriper att måla taket och listerna och att golvet ska slipas om och eventuellt laseras. Tjooohoo, sportlovet är räddat!

Ungefär så här då?

var: I matsalen
när: någon dag förra veckan
vem/vilka: tre elever och så  jag dårå
Vi satt och pratade om att simma och bada och hoppa från trampoliner i badhuset. Jag kan simma men vågar inte hoppa från trampoliner för jag tycker det är så läskigt. Ja, det kunde ju eleverna hålla med om och
 "så är det så typiskt, att det inte ser så högt ut när man står där nere och tittar upp men så kommer man upp och då är det sk*thögt och så blir man skraj"

"gråter du eller är det fotsvett?"

"Då hade det varit bättre om man hade haft ögonen nere vid fötterna"

Nu är det tydligen väldigt mycket som är helt ok

-Åhh, sköna söndag, tänkte jag i morse*host, host* när jag vaknade, idag ska jag inte göra ett skapandes grand. Jag gick och lade mig efter frukosten igen och bara låg och myste. Men sen....blev det lite tradigt och rastlöst så jag gick upp och

• renbäddade sängarna
• bakade fyra plåtar med bullar
• avfrostade frysen

Note to self: bra metod som funkar bra på Mia;  bestämma sig för att man inte måste göra något alls och ta det därifrån. Antingen håller planen och man gör inget = helt OK eller så väljer man att göra något = helt OK det också och ibland kanske det smäller till rejält , som idag, och det  blir en hel massa gjort, vilket är HELT OK DET OCKSÅ

Men jag känner mig själv; jag har lättare att hålla igång och göra något, än att ta det lugnt och chilla. Jag blir rastlös när jag inte har något att göra eller saknar ett projekt. Rastlös och otrevlig...

Och en grannlåtsfågel blev till under programmet

Årets roligaste (än så länge, förhoppningsvis) scenen i Allt flyter; Jonas Gardell har skämtat om diskoteksbranden i Göteborg i en av hans shower. Senare på kvällen, när han sitter i hotellets bar, kommer en tjej fram och föreslår att han ska skämta om hennes kompis, som låg död efter diskoteksbranden. Hennes mobiltelefon hade ringt "fastän hon var död, kan du inte skämta om det?" och sedan går hon och sätter sig längre bort. Slutscenen när hon fångar Jonas Gardells blick, lutar sig fram och mimar "hallå" i sin mobiltelefon...
Jag tror att det är,  för att det låg så nära svartaste sorgen som jag tyckte det var helt sjukt kul. Sorg och skratt förstärkte varandra. Först det ena och sedan det andra.

Nu blir det åka av...

Vardagsrummet står på tur för styling. Ny soffa och fåtölj är beställda och vi ska sätta gips på en vägg, som idag har träpanel. Visserligen är träpanelen laserad med vit lasyr men träpanel är inte roligt längre. Tänk, när vi flyttade in och renoverade vårt lilla hus, så satte vi träpanel på precis nästan varje yta som skulle kläs. Taken i tvättstuga och badrum = träpanel, vägg i vardagsrum = träpanel, köket = träpanel. Nu är det inte så kul längre och det försvinner så sakteliga hemifrån. Gipsa och sedan tapetsera om., måla taket, slipa golvet... Vi funderar lite på att måla golvet efter slipning. Vad kan man tycka om det?

Kanske inte världens smartaste uppsyn...

 I väntan på vårens riktiga små fåglar har jag sytt tre grannlåtsfåglar under julen. Det blir ju en del tid som man spenderar i soffan framför TV, bl a Bletchley Circle. Tittade ni på den? Brittiskt serie, i tre delar om  fyra sjukt smarta damer som löste  kniviga mordfall genom att använda sina arbetsmetoder från andra världskrigets kryptering. De var imponerande i sina tankebanor. Möe, möe bra. Det var bl a då mina fåglar kom till. Vadmal, lintråd, paljetter, pärlor och band, allsköns grannlåt.

 

Och författarporträttet blev klart i tid!

Jag hade hoppats på att kunna skriva ett inlägg ungefär så här:
 04.12, natten till torsdag , 3 januari, satte jag mig käpprakt upp i sängen och såg kristallklart framför mig, var mitt kött och delade märgben befann sig. Jag hade , i all min visdom lagt det....
Men nä. Inte någon snilleblixt och inte någon vision. Men jag kom på varför jag inte mådde så bra igår kväll; resterna, som vi åt till kvällsmat av korven var nog inte av toppkvalité, om man säger så. Och det var bara jag som åt av korven, KM serverades kycklingen från nyårsafton och de sista köttbullarna. Korven var nog inte to die for. Eller, hade det varit riktigt illa, kanske utgången hade blivit sådan. To die for, alltså. OBS! grov överdrift!
Nyårskycklingen blev exceptionellt god för vi provade med lite nya smaker och ingredienser. Alltså, inte nya på jorden utan mer nya för oss. Inte nya var för sig,  så men vi hade inte satt samman dem till en kycklingrätt innan.  Så kan man uttrycka det. Ni har säkert blandat kycklingfilé med haricots verts, purjolök, hela körsbärstomater och halva svampar innan och hällt en blandning av balsamvinäger, sötsur chilisås och soja över men det var nytt för oss. Nytt och dundrande gott. Så gott att vi inte tänker vänta till nästa nyårsafton att prova det igen. Betydligt tidigare än så tänker vi njuta av det igen.

Kommer frukotsten ner eller upp?

bild lånad härifrån, inte av något speciellt skäl utan mest att den illustrerar en god frukost. Fast där är ju inte filmjölk, ser jag ju nu...

 Kör lite i magen...beror det på att jag är hungrig eller är det maginfluensa? Ska innehållet fyllas på eller ska det tunnas ut? Hmmm, kanske bäst att gå och lägga sig. Jag antar att man får reda på vad det är som orsakar det lite urkiga illamåendet, tids nog..

bilden illustrerar inte det aktuella köttet vid försvinnandet.

Mycket mystiskt idag. Följ med: jag köpte ett kilo högrev och två märgben, i köttaffären. Tog emot påsen, gick mot bilen lade påsen, tillsammans med kläd-kassarna i framsätet och körde hem. Jag lade kassarna på verandan innan jag slängde lite skräp som låg vid vedboden, tog en famn ved, greppade kassarna med höger hand och låste upp dörren. Jag lade veden vid spisen och började packa upp. DÅ FATTAS KASSEN MED HÖGREV. Jag kan inte för mitt liv hitta den. Letade i bilen tre gånger, kollade i vedboden tre gånger, två gånger glodde jag ner i soptunnorna, letade i sovrummet där jag hängt klänningarna....DEN ÄR FORTFARANDE BORTA. Va?! Fattar ni? Någonstans ligger ett kilo prima högrev och ett märgben som slaktaren så vänligt sågade på mitten och jag vet inte var. Där den ligger, blir det ingen gulasch gjord.  Ni som följt med, var kan jag ha missat att leta? Tvättmaskinen? OBS!

Nu klarar jag mig ett tag

Fyndat på rean; inte en klänning, inte två utan tre klänningar. En svart med prickar på, som man kan ha under en kofta. En blå med långa ärmar och vidd i kjolen.  En vinröd med korta ärmar, i ett tungt jerseytyg och så fickor!! Fickor på en klänning gör att en helt OK klänning förvandlas till en fenomenalbra klänning. Hittar man sedan dem på REA är det super. Svart prickig köpte jag, till fullpris och fast den inte hade fickor . Jag har en sådan, typ likadan, sen innan och den används ofta-kofta. Sedan Dr Martens gjorde insteg i mitt kläd-liv har jag nästan alltid kjol och tröja. Nu tänkte jag ändra lite till Dr Martens och klänning istället. Dr Martens hjärta klänning!